Chakaholic 4 life

oktober 17, 2012  |  Konsertrecension, Soul, USA

Musik

Chaka Khan

Scen: Hamburger Börs, Stockholm.
Betyg: 5

Sällan har så många bejakat sin funkighet i kostym. Hamburger Börs är fullt och Chaka Khan är mitt uppe i en chockerande bra konsert, med tanke på att hon stått på scen i över 40 år och rimligtvis borde tappat viss glöd. Men njet.

Ingen är mer pantertant än Chaka, i dubbel bemärkelse. (USA:s hetaste 59-åring gick med i svarta pantrarna som 16-åring.) Hon spelar luftgitarr som om hon vunnit VM i Oulu. Pratar mer svenska än någon turnerande amerikan här någonsin gjort. Och gör – inte minst – en fenomenal soulomstöpning av ”My funny Valentine” med sin blyga men übertunga keyboardist som snarast borde skickas iväg på egen turné.

Som den funkmoder hon är börjar Chicagostjärnan även coacha en ung tjej längst fram som ger allt i micken. ”Börja skriv poesi, då blir det lättare att hitta folk att spela med. Så gjorde jag”, tipsar Chaka som fortsätter peppa sitt nya fynd genom kvällen.

Vår tids Wonderwoman och hennes superba band presterar lika bra på Rufus-klassikerna ”Tell me something good” (signerad Stevie Wonder), ”Sweet thing” och ”Ain’t nobody” som Hendrix ”Little wing”. Enstaka falska toner passerar, men stör inte nämnvärt. Däremot klingar körsångerskornas soloinsatser väldigt forcerat, trots ett spännande arrangemang av Sades ”Love is stronger than pride”. Med tanke på att deras poäng är att fylla tomrummet under Chakas klädbyte och stjärnan kommer tillbaka i samma kläder kunde man med fördel fokuserat på astralbasisten och keyboardisten i stället. Deras solon återför magin till showen. För att inte tala om hur hjärtat smälter när man ser män av alla läggningar sjunga med i ”I’m every woman”.

Allt som allt är Chakas show en gnistrande triumf som illustrerar varför hon – liksom många andra värdiga kvinnor – borde fått storma in i Rock and Roll Hall of Fame för länge sen och inte bara nomineras.
PS. Här kommer

1. en gammal goding från Jazzmatazz-eran:

2. samarbetet med Mary J Blige, som blev av när Chaka tagit typ 15 år på sig att smälta att Mary J:s ”Sweet Thing” blev en större hit än hennes eget original med Rufus.

 

No related posts.


Leave a Reply

No related posts.