Kärlek efter apartheid

september 14, 2012  |  HBTQ, Kärlek, Samhälle, Sydafrika

”Ok guys, jag är gay och vi ses på mitt bröllop”. Så kom sydafrikanske Balti ut för sin familj. Ett av många Balti-typiska citat under mitt och Mattias Lundblads möte med honom och hans man Gavin. Intervjun finns fortfarande ute i affärerna för den som vill läsa (se Good News Magazine-omslaget till vänster). Här är ett smakprov ur texten.

Kärlek efter apartheid

Gavin och Balti är ett unikt par i dagens apartheidärrade Sydafrika.
För Good News berättar de om längtan, modelltåg, benproteser och en svåger som till slut slog en signal.

Gavin Terblanche och Belteshazzar Raubenheimer har inte bara magiska namn. De har också en butik tillsammans i Kapstadens pittoreska och shoppingintensiva gaykvarter Green Point. Där säljer de Tintin-aktiga antikviteter, smycken och mini-tavlor av Afro-Magnum och Rasta-Elvis.

Men framför allt är de ett av de finaste kärlekspar man kan föreställa sig. För fem år sedan träffades de på en dejtingsida på internet, och sedan kvällen som slutade på Belteshazzars soffa har de inte tröttnat en sekund på varandra. De jobbar ihop, campar ihop, fnissar ihop och dj:ar ihop. När Gavin var på affärsresa i Indien ringde han och Balti varandra fyra gånger om dagen.

För arton år sedan hade deras kärlek varit förbjuden av apartheidlagarna, då Belteshazzar gick under den etniska kategorin ”färgad”, och Gavin ”afrikaaner”.

- Det var ett omänskligt samhälle. Jag levde som straight under den tiden, och förträngde mina verkliga känslor, minns Gavin som är övertygad att han och Balti skulle kastats i fängelse om de varit tillsammans under apartheid.

Efter apartheids fall fick Sydafrika en av de mest moderna äktenskapslagstiftningarna i världen, som relativt tidigt gav samkönade äktenskap samma status som olikkönade.

- Vi har Mandela att tacka för det. Han insisterade på att det skulle vara en del av konstitutionen och framstegen har varit enorma, säger Gavin.

Däremot är det stor skillnad på toleransen i olika etniska grupper. Utanför Sydafrikas liberala gay-metropol Kapstaden ligger kåkstaden Khayelitsha där lesbiska vid ett flertal tillfällen våldtagits och mördats.
- Det är fruktansvärt. De ser det som en sjukdom som bara kan tas bort med våldtäkt, säger Balti, som trots att hans pappa är präst haft turen att tillhöra en mer accepterande grupp. Han lägger till att de ”färgade” alltid varit mest liberala med hbt-rättigheter.
- På 70-talet kunde straighta ha transvestitvänner. De var långt före alla.

Idag finns inga formella hinder för Gavins och Belteshazzars kärlek, men i det kollektiva medvetandet och demografin finns ärren efter apartheid kvar, och kärlek över etniska gränser är fortfarande komplicerad.

Vi pratade med en kille idag som sa att när sydafrikaner dejtar någon med annan hudfärg är det ofta någon utifrån, som en europé eller amerikan.

- Ja, det stämmer. Vissa säger också: jag är inte rasist, men vill inte dejta nån med annan hudfärg. Fuck det. Det är vad som är i hjärtat som räknas, säger Gavin men påpekar ändå att mycket har förbättrats.

Själv växte han upp i en ultrakonservativ småstad där etniska grupper hölls isär och de vita indoktrinerades av media att tro att apartheid var rätt.
- Min mamma påverkades också och hade en separat tallrik och mugg till vår svarta hushållerska. Men hon har förändrats mycket. Första gången hon skulle träffa Balti sa jag inte att han var färgad, bara att han var yngre. Jag ville se hur hon reagerade. Och hon och Balti gillade varandra direkt. De älskar att laga mat ihop och mamma ringer Balti varje dag. Mig ringer hon en gång i veckan.

När Balti å andra sidan skulle berätta om sin relation till Gavin blev hans anhöriga desto mer chockade. Ingen visste om att han var homosexuell, framför allt inte hans prästpappa.

- Nio månader innan bröllopet sa jag till dem: ”ok guys, jag är gay och vi ses på mitt bröllop”. Om nio månader skickar jag en taxi för att hämta upp er.” Och så blev det. Det tog en-två månader för mamma att vänja sig vid tanken. Det var lite svårare för min pappa på grund av hans tro, men min syster hjälpte mig mycket där.

Nästa utmaning var Gavins syster och hennes homofoba man som Gavin och Balti skulle fira jul med.

Läs mer i Good News Magazine 7/2012 där du också hittar Mattias Lundblads fantastiska bilder.

 

No related posts.


Leave a Reply

No related posts.